Några tankar så här långt

New York 39 dagar kvar. Jag har nu följt presidentvalrörelsen på plats i New York i lite mer än en vecka. När jag började sätta mig in i valrörelsen på allvar var det John McCains utnämning av Sarah Palin som sin vice presidentkandidat som stod i fokus. En Palin-effekt kunde ses, McCains kampanj hade momentum och han tog in det lilla övertag som Barack Obama hade i opinionsundersökningarna.

Men sedan Lehman Brothers begärdes i konkurs förra måndagen och Dow Jones och Nasdaq bara rasade och rasade så kom krisen i den amerikansk ekonomin att hamna i topp på de båda presidentkandidaternas respektive agendor. Obama kunde i och med detta återta kommandot i valrörelsen främst till följd av att McCain "mini-flipp-floppat" kring vilken politik han skulle föra gentemot finanssektorn och hans tidigare stöd till presidenten George W. Bushs ekonomiska politik.

Så kom McCains besked i onsdags om att han skulle avbryta sin kampanj och bege sig till Washington för att delta i de politiska förhandlingarna om ett krispaket för ekonomin samt att han ville ställa in fredagens debatt mellan honom och Obama. Allt vändes på ända igen. Var detta ett försök av McCain att ta kommandot i frågan om ekonomin och kommer han lyckas? Ville han ställa in debatten som ska handla om det för honom starka ämnet utrikes- och säkerhetspolitik för att hans läge i opinionen var så dåligt? Eller ville han bara stressa Obama lite, locka in honom på ett osäkert spår i valrörelsen och se vilka misstag han skulle kunna tänkas göra? Dessa frågor, alla intressanta för valrörelsens utgång, kommer säkerligen att få sitt svar under de närmaste dagarnas kampanjande. 

Den här händelsutvecklingen visar hur snabbt det kan svänga i den här valrörelsen. En händelse, stor eller liten, kan få ett stort genomslag för valrörelsen är överalllt och dygnet runt. Det är också så många aktörer inblandade. De båda kampanjerna med anhängare förstås men även tidningarnas ledarskribenter, kolumnister och bloggare, de stora TV-kanalerna och deras experter och så finns också radioprogramledarna och hela bloggosfären där som vill påverka valutgången. Att dominera agendan blir för de två kampanjerna därför mycket svårt och de har därmed denna osäkerhet att ta hänsyn till. Därför är McCains belut att ställa in sin kampanj ett högt spel.

En annan iakttagelse som jag gjort är hur smutsig valrörelsen är. Var och varannan dag lanserar de båda kampanjerna nya TV-reklamfilmer som allt som oftast smutskastar motkandidaten. Vid sidan av detta finns en mängd oberoende organisationer som stöder de två kampanjerna och som inte är sena att gå hårt åt motkandidaten.

Detta ter sig något motsägelsefullt då både Obama och McCain profilerat sig som enare av landet. McCains kampanj går exempelvis under namnet "Country First" och Obama höll ett bejublat tal på det demokratiska konventet 2004 då han talade om att  ena blåa och röda stater. Möjligheten för de två kandidaterna att verkligen nå en större nationell enighet som president torde emellertid minska om negative campaigning fortsätter vara ett betydande inslag i kampanjerna. De kommande debatterna kan emellertid få betydelse för detta. Antingen kan de spä på smutskastningen eller så kan de bli en plattform för de båda kandidaterna att visa vem som har de bästa ledaregenskaperna.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0